Knack, knack

Orakulära element rör sig konstant mellan raderna. Det mänskliga sinnet arbetar för vår överlevnad även när vi inte är medvetna om det – och naturligtvis när en annan del av oss rör sig i motsatt riktning. Projektionerna på en “specialist” eller ett “verktyg” är i grund och botten inte alls nödvändiga för att förstå eller tolka signalerna. Det är i denna position man kan argumentera för att alla människor har konstnärlig potential – det är aldrig formalia som avgör utan endast hur vi betraktar och läser den bild vi tillåtit det ögonblickliga ödet att skapa genom vår försorg. Det ögonblicket är en nyckel som kan låsa upp den dörr bakom vilken evighetens mysterier väntar. Det är inte förvånande att de flesta av oss nekar till kännedom om att nyckeln ens existerar. Detta i sig är ett orakulärt element när vi tolkar dessa människor och kulturer. Man dyrkar den stängda dörren; inte vad som döljer sig bakom den. Man dyrkar farkosten; inte destinationen.