De små, osynliga fienderna är uppenbarligen farligare än de stora och synliga. Eller? Oavsett om det handlar om virus i människokroppen eller i den elektroniska kommunikationskroppen eller “memetiskt” i självaste samhällskroppen så tycks problemet inte vara bristande förmåga att se dessa virus eller skapa insikter kring dem. Impotensen när det handlar om att agera mot dem är att det inte längre tycks finnas ett eget – än mindre gemensamt – tolkningsföreträde och beslutsfattande. Den största fienden på både makro- och mikro-parasitisk nivå är oviljan att hantera ansvar. Om det hela tiden är någon annan som ska hållas ansvarig så slipper man ju själv… Bekvämt! Till dess man inser att de som egentligen är mycket sämre lämpade redan sett möjligheten att roffa åt sig makt och förstöra lite till. Det är de små, osynliga fienderna som nu vuxit sig stora, synliga och högljudda.
Det nya motståndet: Ansvarstagande. Realpolitikens essens: Att stärka den egna ryggraden.
No comments:
Post a Comment