Det är uppenbart att dessa ord är terapeutiska för mig mer än något annat. De för inte med sig ett budskap (annat än mellan raderna såklart), och inte heller någon minnesvärd poetisk gurgitation. Underfyndigheter från en övergödd. Vad är då meningen? Till vilken nytta? För mig ligger svaret i ännu en revelatorisk ordlek bottnande i det själsligt fekala: själv ända mål.
No comments:
Post a Comment