Jag tänker ofta att de småfåglar jag ger brödsmulor och frön är mina vänner. Det är naturligtvis önsketänkande från min sida. Mina frön ger tillfredsställelse i ögonblicket och jag kan just då drömma om en “naturlig symbios.” Men så fort det givna tar slut är fåglarna försvunna, på jakt efter ännu en drömmare någon annanstans.
No comments:
Post a Comment